Att folk har ont av mina pengar vet jag ju sen gammalt, eller åtminstone sen 2001. Utöver att de gärna vill veta på kronan hur mycket jag har, vill de också tala om för mig hur jag ska använda dem och inte  använda dem. Ibland ska jag helst inte använda dem alls. Inte till någonting.

För nån vecka sen hälsade jag på familjen V. Bland allting annat vi pratade om, så sa jag det där att jag tänkt hyra en husbil i april men att det ju gick i stöpet för att det helt plötsligt kostade för mycket, med oväntade utgifter som kom till. Och så sa jag något om stugan i Spångaberg, som stod på arrendemark. Där tyckte de det lät helt galet att jag skulle betala 1000:-/år i arrende för att få klippa ägarens gräsmatta. Ja det är det ju också! Enda är väl att jag kunnat titulera mig ARRENDATOR...     

Nej, så V:s tyckte varken att jag skulle köpa husbil eller stuga, arrendetomt eller ej. Sen lite senare så sa de att jag borde använda alla mina pengar. Hur ska de ha det??? I år har jag använt pengar till bilen, tapetsering i hallen och ny luftvärmepump. Men sen skulle det ju vara kul att lägga lite kosing på något annat än renovering och kvarskatt just... Jag kan mycket väl  tänka mig en liten stuga som jag kan skämma bort med söta gardiner och så kunna ha ett litet trädgårdsland utanför där jag odlar lite enkelt...

Visserligen, som V:s med flera säger, så haaar  jag ju redan ett hus med stor tomt! Jo, men här har jag också en massa mördarsniglar som äter upp allt. Eller inte allt, de äter inte upp ogräset som växer mellan plattorna. Och gräver jag i jorden lite i rabatten så dräller där av riktigt äckliga knäpparlarver.   De är väl OK om de är stilla men om de rör  på sig...! Jag slänger dem ihop med ogräset i kärlet som kommunen kommer och hämtar sen. Frid vare med både dem och kommunen.