Säkerhetskoden jag fick idag för att komma in hit: diet

Det behöver man egentligen inte påminnas om såhär års, det vet man ändå. En annan sak att man inte ett enda år gör något åt det.

Jag har varit på möte på jobbet, det var med chef och fackligt ombud. Det var sagt att jag skulle komma när jag slutade för dagen och vi skulle prata om kränkande särbehandling vilket somliga friskt ägnat sig åt på min avd när det kommer till att gå ner och jobba på annan avd. De andra har inte velat det utan då har jag fått gå ner typ 8 gånger av 10. Men, nu när vi väl var på plats så var det inte det som det handlade om, utan hela mötet gick ut på att jag inte klarar mitt jobb där jag är, jag vet helt plötsligt inte vad vi har för rutiner och vad vi ska göra på kvällarna (jag har varit där sen 2004 och ännu inte lärt mig detta. Idiot liksom), jag aktiverar inte de boende på rätt sätt, dvs Det Rätta Sättet är att varje dag följa den lista som Syster Duktig har skrivit och satt upp. Att sätta fram kaffe och kakor och prata med dem är inte aktivering. Jag reagerar också fel när jag får en smäll av någon boende, vilket händer när de är dementa, jag ska istället bryta ihop och känna mig värdelös. Inte som dumma jag: inse att det hände, glömma och gå vidare. DUM!

Dum i huvudet jag.

De kunde inte nog intressera sig för "hur jag mår psykiskt", för jag måste ju vara helt helt knäckt, jag är ju en misshandlad kvinna i dessa tider av misshandlade fruar och liknande, jag måste ha tappat allt självförtroende och vara psykiskt knäckt, på botten. Nåt annat finns inte! Och så kommer då dessa två och ska lösa mitt problem! Jag måste helt enkelt byta avdelning och prata med nån utbildad person på Sankt Lukas (psykoterapi). Att jag inte gråter! Varför gör jag inte det? Jag kunde väl åtminstone bryta ihop, det vore väl inte för mycket begärt? Ja det sa de förstås inte, men det borde ju varit så jag gjorde. Men jag är ju fortfarande sjuk i huvudet och dum i huvudet. Sitta där och inte ens kunna svara för att jag har ett mycket starkare psyke än de kan ana? Hur skulle jag annars ha tagit mig ända hit där jag är idag? Jag blev ännu starkare när jag började lyssna på Kiss. De har den inverkan på mig. Tyvärr! Beklagar! Jag borde ju skämmas över detta. Såna som jag ska vara på den psykiska botten. Och tack vare mig nu så slipper de sätta in en vikarie på 2-3 och har löst problemet med vikarie på natten i sommar. Det får ju jag ta! De hade nämligen inte fått in en enda vikarie till natten.

Undrar om det menas att jag ska gå på mina vanliga procent även på  2-3 och natt. Det ska jag säkert. Alla de andra som velat har fått höja sina % utom jag. När jag frågade så måste vi vänta till ändringen av årsarbetstiden var klart. Det behövde inte de andra vänta på. Men är jag så psykiskt rubbad så behöver man ju inte ge mig mer %. Att dumhuvudet inte får någon pension att leva på om 5 år med en inkomst nu på 14.000:- är väl lika bra det. Och vad kan egentligen Sankt Lukas hjälpa mig med? Vad händer där om jag inte bryter ihop där heller, vilket förväntas av mig? Ska de bygga upp mitt självförtroende från noll, eller ska jag förklara för dem hur det är att jag inte behöver det? Att det ute finns många andra som behöver det bättre? Eller ska jag sitta tyst, det vore väl det bästa så jag framstår som en riktigt dum idiot. Att byta avd till 2-3 kanske inte är någon dum tanke i sig, det förtretar väl dem på "gamla avd". Som när jag slutade ute och gick in. Men är det något särskilt som ska göras uppe så ska jag säkert komma och göra det fortfarande. Kan jag tänka mig.

Jo jag skulle säga det med att det är ingen av resten av personalen som aktiverar de boende heller enligt den fina listan. Ingen av dem bakar, läser högt eller sjunger. Det är bara en - Syster Duktig - som gör. Men trots det ska jag offras för jag har varit latast och dummast. Det har Syster Duktig varit nere hos chefen och talat om. Jag gör INGENTING på kvällarna för jag vet inte vad vi gör på kvällarna efter 17 år. Det är ju faktiskt dåligt!! Och jag aktiverar dem inte på rätt sätt. Idiot-dum!!!

Ett annat problem är att om man inte har ett rätt gott självförtroende så kan man inte jobba på en demensavdelning. Då skulle man inte få göra mycket, för gamla dementa säger ofta "nej" till det som är. Det hjälper inte att, som vissa sommarjobbare, börja gråta om man inte klarar att duscha en person. Det är bara att låta någon annan försöka, inget annat. Eller göra det själv ändå.

Undrar om det kommer i nästa sväng - eller ska Sankt Lukas säga det - att jag måste sluta lyssna på Kiss. Eller ens tänka på dem. För sån musik passar väl inte dem. Tror jag ska bryta ihop en stund nu för jag vet inte vad jag ska ha till mat ikväll. Inte en susning - mer än att det helst inte får kosta något. Men den saken tar vi en annan gång.