Att jag inte borde resa alls, eller rättare sagt aldrig lämna huset, vet jag ju att förståndigare människor anser. Eller så anser man att det jag själv vill göra, ska jag inte göra utan lägga de pengarna på resor. Men om man är aptrött på att asa fram i en buss då? Om man själv vill välja resmål? Och om dessa mål ligger en dagsetapp bort, det blir ju lite jobbigt att köra dit på morgonen och så hela alltet tillbaka på kvällen.

Ja, det är ju där det kommer in att jag ska stanna hemma helt och hållet. Sen ska de personerna komma och knacka på och fråga om jag vill med dit och dit. Fika hos nån av deras släktingar, ut och plocka blåbär eller leta svamp, ut och cykla en tur... Resten av tiden sitter man där. Hela semestern, fyra veckor.

Men jag ska göra det! I år ska jag göra det, jag har inte en enda plan, jag ska ingenstans!

Det blir säkert vilsamt åtminstone! Något i stil med den sommaren jag satt i fyra veckor och väntade på en hantverkare. Han kom sommaren därpå (ett år senare).

Men en sak jag tänkt många gånger, och den är ju väldigt löjlig (givetvis eftersom jag kommit på det själv), är att bestämma sig för att resa till ett visst ställe (med tåg, annars funkar det inte). Sen nånstans där man får vänta för att byta tåg, så hoppar man av och tar ett tåg tillbaka. Eller buss. Eller stannar kvar där man är. Eller tar en tur åt något helt nytt håll. Överraskar sig själv. Kan ju vara kul på kvällen att se vart man varit på dagen! 

Men så gör man ju inte. Så uppför man sig inte. Fast jag har varit frestad att göra det några gånger.

Jag fick ett tips om vad man kan göra mot vätska i örat: ta två alvedon. Eftersom jag ändå dessutom har ont i vänster axel med omgivningar, så har jag nu gjort det. Men vore det så enkelt så borde ju sjukvården sagt det förut, och jag kan säga att än så länge knäpper det lika bra som innan. Men i skuldran gör det lite mindre ont däremot!   

IG  skulle söka lite på knäpp i örat och örontrumpeten, och så vet hon ju förstås en homeopat som i sin tur vet något hokus-pokus som är avsvällande. Jag vet att även vårdcentralen sa något om avsvällande, men resten fick jag där räkna ut själv. Fick inga förslag, recept eller nåt. Det enda som skulle hjälpa var nässpray, vilket fick IG att slå bakut. Hon hade nästan fördärvat sin kran med det!   

Och lika bra det kanske, för många dagar glömmer jag att ta spray. Och så får man känna sig slarvig för det.

Idag har jag i alla fall varit i stan och köpt ett nytt ex av Vår Kokbok, istället för den som jag tycks ha glömt någonstans på nån av semesterresorna i somras. Fast denna nya var mycket modernare... inte lika bra som den gamla, till all skam. Mera skam så hittade jag också två böcker om favoritämnet Frukost. Fast det var samma där: den ena var för modern. Mest recept från andra länder, och det intresserar mig inte på morgonen. Men, den var å andra sidan tvåhundra kronor billigare än den som jag tyckte var bättre... Den bättre kostade lika mycket som Vår Kokbok. Vi får se hur jag gör. Boken lär ju inte springa iväg, utan jag kan vänta tills jag får nästa lön kanske.

Det tycks i alla fall funka med telefonen, att jag ställde om den fasta till den mobil som jag sällan har igång. Hade några stycken i Inkorgen nu, som var från telefonförsäljare. Bara att ta bort! Det var ju en himla bra idé jag fick där!   Plötsligt händer det.

Kom just på att aj, vad min behå sitter åt... Fick knöla under lite av t-shirten så blev det mjukare. Fast då fastnade en tånagel i strumpan istället så nu träter jag med den! Nå...sådär.

Ute är det kallt och mörkt och inne detsamma...om jag inte tänder lampan i köket. Jag skulle ju också kunna sätta på mig något långärmat. Men eftersom jag vill sympatisera med mina fåglar så gör jag inte det. Iofs vet jag inte hur de har det, de kanske har fjädrar så de reder sig. Än så länge har jag då inte haft någon undulat som frusit sig fördärvad. Jag har aldrig behövt begrava någon av dem i snön.

Ibland stör jag mig på en liten by utanför samhället. Alla är goda vänner med alla och har en fest, även om det är släktträff, så är grannen självklart inbjuden ändå. Där ska allt vara snällt och jaa, ibland känns hela byn som ett jättedagis. Där får inte komma in något ont! Händer det något ont i världen så "vill de inte veta". Jag är ju en ond person som ibland kommer till dem med saker som hänt i stora vida världen. Men sånt vill de inte höra talas om. Just nu ligger jag t.ex i startgroparna för att skriva ut några sidor om de där barnbordellerna i Indien, det skadar väl inte att veta att sådant förekommer! Förut tog jag en bild av hur suggor har det i USA, och sms:ade. Jag säger ju att jag är ond! Men varför inte liksom, alla grisar har inte en stor stia där de får mat och mjölk samt får mockat och ny halm varje vecka samt tomma säckar att leka med, alla grisar får inte springa lösa i en hage eller heta Lisa och Sluggo.

Tiden går långsamt när man inte behöver laga mat.

De i lilla snälla byn ska kanske vara glada att jag inte kan skicka videon om hur cirkusdjur behandlas. Fast det där på Gotland kan väl vara bra att känna till...om de nu vill höra talas om sånt.

Nu ska jag gå ner i källaren och se om tvätten är klar.

Någon sa en dag att jag aldrig bloggar nu för för tiden, och det är sant men jag har helt enkelt inget att säga. Skriver inte särskilt mycket på facebook heller. Det jag har att säga hör bättre hemma på en av surbloggarna.

Men jag kan ju förstås ta det här också. Berömmer mig förresten idag av att ha varit sur, tråkig och tjurig en dag! Jodå, jag fick en inbjudan till Stallfika på facebook, men jag tackade nej. Fast jag är ledig. Men jag var där förra året och då kände jag inte någon fast där var rätt mycket folk, och då känner man sig mest bara dum och ivägen. I alla fall jag. Jag förstod det som att de andra var såna som kom dit ofta. Ridning ingick i festen så jag hade tagit med ridskor och hjälm, men det blev bara de andra som red. Fast alltså att jag var tillfrågad (lite halvkvädet lät det) och sa ja. Hmmm...de andra var återigen sånadär som kom dit närhelst de kände för att rida. Och så när de flesta ridit så började de troppa av hemåt, och då passade jag med på att smita. Nåja jag är fullt kapabel att gå och springa själv!

Och nu är det ju så att samma dag som Stallfikan är, så ska jag vara hundvakt! Så se där fick jag ett förhinder. Haha!   Så istället för att sitta hemma och vara sur och bitter kommer jag att vara hela helgen med Smilla. Bästa sällskapet! Hundar har så många fördelar: man kommer ut i skogen och inte bara på ridbana/i ridhus, man kan inte ramla av dem eftersom man redan går bredvid, man kommer alltid hem i sällskap, man orkar hålla dem utan att misshandla deras mun om de far iväg, de är mindre, man behöver inte duscha och byta kläder efter kontakt med dem, de kan inte sparkas hårt med tassarna, trampas de så blir inga tår blåa, man förväntas inte stajla när man är ute med dem (som med hästar där man förväntas rida korrekt dressyr/hoppning)...

Men jag skulle ju vara sur sa jag ju? Ja men då tar vi det med. Jag är nog extra sur nu för hela helgen har jag haft ont i vänster axel, överarm och skulderblad. Känns som jag varit i drag. Irriterande!   Å andra sidan har höger öra varit tyst! Man får vara glad att de samarbetar! Jo knäpper gör det men väldigt tyst. Men sur är jag på de som ofta påpekar att "det klarar du inte" när man har någon rolig plan på gång. Kan jag inte få göra mina misstag själv? I våras t.ex var jag galet sugen på att köpa en stuga. Men det skulle jag ju inte klara! Och jag har ju redan ett hus, där ska jag vara! Alltid! Ja, sen tänkte jag på att skaffa mig en husbil om det nu inte blev någon stuga. Men det skulle jag ju absolut inte klara av!! Återigen - jag har ett hus och där ska jag vara! Året om! Vad ska jag åka nånstans på semester för. En sak med han som sa att det skulle ta mig 25 år att helt betala igen en dyr husbil (den var egentligen för dyr och det visste jag, men den var ju perfekt ini!!), och att jag borde lägga pengarna på resor istället. Det är bra fakta. Men jag VILL INTE resa, jag är trött på det. Andra säger att jag måste ta organiserade bussresor (och den gången jag gjorde det så hade jag valt "fel resa". Lika dum där). Ja ja, tar jag någon enstaka utflykt nästa sommar, vilket jag troligtvis inte gör, så får jag väl buckla ihop mig i baksätet på natten.

Nu ska jag göra kräftströmming, det ska bli roligt.

Fråga 1) Vad vill jag ha till mat ikväll? Vore bra om jag som omväxling kom på det lite innan jag ska tillreda det, ifall jag behöver köpa något, ta upp ur frysen eller så. Det förstås, jag kunde ju ta den där omeletten med dillstuvning. Nytt namn det där, dillstuvning! Jag trodde det var räkstuvning.

Fråga 2) Vem är mest ego, jag eller mina fåglar? Jag vill höra på musik när jag t.ex diskar, lagar mat eller bakar, och just nu ska det vara Rod Stewart. Men vill mina fåglar höra på det, nejdå! Det ska inte vara någon musik på. Jag försökte nämligen sätta på en skiva till förut...men då skulle de ju faktiskt sitta med näbben i vingen! Jag fick stänga av. Och sedan, när jag gjort det, blev de mycket piggare helt plötsligt?  Kan ju iofs berott på att det regnade just då.

Apropå regn så är jag glad att jag är hemma från mina semesterresor, för där, precis där, var ju värsta vädret idag på morgonen!! Jag kan ju tänka mig om jag vaknat i Norje eller Ekeröd av något sånt, vilket gatlopp det hade blivit ut till bilen! I Norje hade jag dessutom rätt långt till bilen. Fast det kanske hade varit maffigt att se åskvädret över havet om det nu gick där över. I Ekeröd låg mitt hus på en höjd, bra mycket högre än mangårdsbyggnaden. Bara det skäl nog att löpa ut till bilen, och säkert hade jag nog kört ner till det andra huset om det åskade så mycket som jag fattade att det gjorde. Å andra sidan fanns där ingen tv och kanske hade det varit säkrast inomhus.

Enligt min mobil, accuweather, ska det åska här i morgon.   Den har ändrat sig för igår lovade de sol måndag, tisdag och onsdag så jag tänkte att jag kunde olja klart mitt staket då. Jag kör snabb-metoden i år. Fast jag kan ju inte använda någon metod alls om jag inte har någon olja eller bra väder. Frågan är dessutom ifall träet nu är blött efter regnet, och vilken tid det behöver för att torka innan jag kan olja det? Usch jag tycker det är lite fula moln här nu, men de går på rätt sida (mot Uppvidinge till) så det gör nog inget. Uppvidinge är ett läskigt ställe, det åskar oftare där än här. Fast det är bra.

I morgon börjar jag jobba efter semestern. Så är det. Sen är det ett helt år till nästa gång. Och då ska jag inte göra något! Så stör man ju ingen... eller så gör man det. Men om man inte ska göra något så slipper man felplanera som jag gjorde i år. Man slipper dessutom slarva bort saker, nu hittar jag t.ex inte min bästa kokbok, varken i bilen eller här inne, men de hade inte sett den i Norje heller. För allt vad jag har för mig så hivade jag ut allt mitt i bilen innan jag började städa, så den borde vara hemma.  

Egentligen så ska jag ju iväg på en resa i november. Vet inte än om jag jobbar då eller råkar vara ledig. Det känns ju sådär inspirerande eftersom jag får köra rätt många mil sen på söndagen när vi kommit hem, i november kan det ju vara vilket väglag som helst, men nu är det bokat så jag får väl krypköra hem. Värsta är att det inte hjälper för jag måste ta mig upp för backarna vid Virserum och de är inte små ens sommartid. Usch såna hemska resnerver jag ska få av det... får försöka låta bli att tänka på Dackestupet!

Har i alla fall ryckt upp ogräs idag. Där fick folk något att glo på när de gick förbi. Jodå, det är inget påhitt av mig, när jag kom hem från sjön efteråt så gick det förbi fyra stycken och vad gjorde de? Nu ska det undras på (för egen del) vad jag ska sätta i rabatten till våren. Det jag hade röjde ju grävskopan bort. Utpm naturligtvis kärleksörten som "trädgårdsmästaren" satte här förra året. De som går förbi undrar väl varför jag har en uppgrävd rabatt med bara jord i. Nåja, det är väl ihop med all min andra konstighet. Nu ska jag gå och köpa mig en gurka. Resten har jag nog hemma till en asiatisk sallad.

Vad ska jag skriva om idag då? Att det är soligt väder, och att ogräset växt sig lagom stort för skörd kanske! Ja, tänk så mycket enklare det är att dra upp det när det är lite att ta i! Istället för att försöka få det med sig när det är typ en mm från jorden...

Jo, jag vet att alla hyfsat normala människor tar det när det är en mm stort. Men nu har jag ju varit iväg på semester i 14 dagar, så skyller på min husvakt. Min kusins husvakt hade minsann både klippt gräset och häcken medan de var iväg. Undrar vad den personen tar för att köra hit nästa år...?

Nästa år ska jag inte hyra något ställe, för så tillvida det inte blir Kristianopel. Det är det enda jag kan tänka mig. Jag ska ha en husbil, och har jag inte det så ska jag vara hemma och rensa ogräs. Så kan jag skriva om det på facebook sen, fast några vykort föreställande ogräs blir det inte. Fast vadå vykort, jag har inte skickat ett énda i år heller. Folk får väl läsa facebook, haha  . Apropå det så blev jag varnad av en person i vilken dag det var, för att lägga ut bilder från bondgårdsveckan på fejjan. Detta av en person som inte har någon dator, inte ens Internet på mobilen. Haha, det har jag redan gjort.    

Deras hus, det jag bodde i alltså, var ju helt sanslöst. Väldigt nerslitet, döda flugor lite överallt (t.ex. på spisen), i sovrummet dessutom döda spindlar på golvet. I badrummet bodde tre spindlar + en vårtbitare + något i musväg i ett utrymme innanför. Huvva! En spindel spann nät i badkaret, hur trevligt var det. Jag fick för mig en dag att öppna dörren till utrymmet innanför badrummet.   Där inne fanns några hopvikta sängar + några madrasser till dem - och spindelnät så det kunde glatt en skräckfilm!!! För att ytterligare pigga upp helhetsintrycket, hade de som bodde där före mig lämnat kvar en påse med pappersförpackningar hängande på diskbänken så den fick jag träta med var gång jag var där, samt ställt en tom toarulle på köksbänken. Jag öppnade under diskbänken för att se om där fanns några påsar att slänga skräp i, men allt där fanns var en råttfälla!

När jag skulle åka tog jag bara med mig min egen skräppåse till tunnan. Men ordentliga fru Svensson här hemma, tyckte att jag skulle slängt den andra med. Dessutom trodde hon nog att toarullen stod på köksbänken för att påminna om att sätta dit nya. Det behövdes inte för där stod åtta stycken. Och jag hade gärna velat haft köksbänken till att förbereda mat på.   

Nån tv hade de inte, men i en garderob hittade jag iaf antennen när jag letade efter dammsugare. Någon sådan hittade jag inte heller, utan det blev att sopa upp döingar med borste och skyffel. Seriöst alltså, vad vill jag säga med det här, jo att jag trodde att ett säteri var lite förmer än en vanlig bondgård. De borde se över sitt hus lite innan de hyr ut!

Det hade dessutom varit trevligt om lampan över spisen, i taket i vardagsrummet samt ytterlampan fungerat.

Men för att nu skriva något positivt så hade de trevliga djur!!! Fast ska jag bo på lantgård nån mer gång så blir det i Lilla Heda, då kan jag bo hemma dessutom. Eller i en ledig spilta! En spännande sak var också att jag glömt brödet hemma, så tidigt måndag morgon fick jag ge mig iväg mot Sjöbo där ICA Maxi öppnade kl 07. Det var tät dimma och jag hittade ju inte egentligen, så som sagt, spännande var det.

Då var jag hemma igen efter första semestertrippen. Åkte hem på fredagen istället för söndagen faktiskt. Hade absolut ingenting att göra, dessutom regn, så då tänkte jag att regn i Blekinge eller regn hemma, då tar jag nog hellre regn hemma! Så här är jag nu. Dessutom är det ju Karl-Oskar i helgen, fast det var faktiskt en dag när jag tänkte att jag hoppar över det... Otroligt men sant, särskilt med tanke på att jag inte kommer dit nästa år för då jobbar jag troligen. Förra året var jag visst inne två timmar fredag och två timmar lördag. Det är ju syndigt för att vara jag...

Min husvakt / fågelvakt tycks ha skött sig...nästan. Fast nu får man nog känna mina fåglar rätt bra för att veta vad de var missnöjda med. Midas satt uppblåst som en ballong när de blivit avhängda idag, och det visade sig att de hade väldigt lite frö i kopparna. Översta lagren var bara skal, och då hjälper det inte att det finns fina frön strax under. Man måste ta bort skalen, och sen dessutom fylla på nya frön innan de får av sig att äta igen. Sen jag fixat det åt dem så har de, särskilt Midas, varit nere och ätit hur många gånger som helst.

Jag har fått brev från Polisen medan jag var iväg (egentligen ångrar jag nu att jag talade om på fb att jag varit där och anmält, det hade varit roligare om husvakten tagit in breven och inte vetat något!!), det ena var anmälan utskriven och det andra var information om att utredningen var nerlagd. Av den orsak att det inte fanns något att utreda. Och det är ju sant. Jag hoppas att INT håller tyst nu framåt, för annars vet jag rätt inte vad jag ska göra. Jag har ju gjort det yttersta tycker jag. Troligen annars så får jag ett inkassobrev till innan Kronis blir inblandad. Men man får hoppas att det inte sker. Nåja skulle det ske så anser ju kronis att det är bluffakturor. Vi kan nog komma överrens.

Det är olika hur man trivs i stugan man hyr. Det var väldigt grant, helt otroligt fint, i Norje, med havet precis utanför och man såg ända till horisonten. Ibland gick det förbi stora fraktskepp och färjor. Men jag kände mig rätt ensam, hade inte så mycket att göra, och därför hade jag facebook framme mycket för då kändes det som att jag hade sällskap! Men även när jag var i Kristianopel eller Löttorp t.ex så var jag ju själv, och där gjorde det mig ingenting! Det är så olika. Ändå i K-nopel såg man mycket mindre hav. Men där var ett sådant djurliv, alltid var något djur eller fågel framme. Jag bestämde nu att jag inte ska hyra stuga nån mer gång, i så fall ställen där jag varit förut. Om jag nu inte köper en husbil, för nu har jag ju hittat trevliga ställplatser åt mig! Vägga t.ex Det är synd att stugan i Kroksjömåla är så dyr, 7000:- och då ligger den i en skogsglänta och inte tillstymmelse till havsutsikt. För den stugan är favoriten. Apropå det så klurar jag på att göra en ställplats i Getterås by. Kan Liljegrens överta allt vårt så kan vi göra en ställplats åt husbil på deras mark. Stättan är den plats jag tänkte...